Det handlar om att tappa bort sig i någon annans famn och aldrig vilja hitta vägen ut.

2013-09-03 @ 01:42:00
När luften pressas ur en och stegen blir tunga en kall septembernatt. Tomheten är slående och tystnaden total, det går inte att beskriva känslan i ord. Jag är inte ledsen, inte arg och inte glad heller. Jag är mest ingenting, tom. 
Det är den värsta av alla känslor, när man inte kan sätta fingret på vad som är fel(eller kanske rätt?) och man bara känner sig totalt jävla värdelös, ensam och liten. 
 
 
 
 
"Det handlar om att prata sönder nätter, om att sätta på en film om och om igen för att storyn hela tiden tappas bort bland kyssar. Att låta abstinensen till varandra döda känslan av trötthet. Det handlar om att älska smaken av någon annans läppar. Om att brottas bland kuddar och att älska att förlora, bli nedtryckt i dunet och kysst över hela kroppen. Det handlar om att kunna kyssa bort sorgen, om att viska du är vacker, tusen gånger varje natt och mena det lika mycket varje gång. Att plötsligt finna ljusglimtar i den gråaktiga världen och ständigt ha tusen fjärilar i magen. Det handlar om att tappa bort sig i någon annans famn och aldrig vilja hitta vägen ut."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback