Gömmer mig lite smått i sängen och inser att jag är som en liten unge. Åskar ute och jag hade helst av allt haft någon att gräva ner mig i sängen med och slippa höra och se det, mes som jag är. Är helt utslagen idag och förstår inte varför, sjuk värk och enormt trött. Hoppas att det bara är kroppen som jävlas så jag inte håller på att bli sjuk för det har jag INTE tid till. Vill bara bli klar med allt nu och låta sommaren komma.
Hade helst av allt tagit ett hårt pass på hästryggen nu och känns så fruktansvärt tomt utan mitt vackra hjärta. En vecka utan henne och det känns, från att ha varit där varje dag, hälsat på henne varje gång man powerwalkat osv till att få ett samtal, sms eller mms på henne någon gång då och då. Hon har dock det fruktansvärt bra och jag fortsätter rida andras hästar för att ännu en gång säga att jag fortsätter att kämpa för att komma ut på tävlingsbanorna igen.



Lycka.