Vårkänslor
Sitter just nu i hamnen i Helsingborg med solen i ansiktet, en kaffe i handen och väntar på tåget som ska ta mig ber till Malmö.
Hoppas det är lika fint väder där nere så det blir en härlig powerwalk med V innan jag åker vidare ner till Ystad & Charlottenlund Breeding, tävling imorgon! Vi hoppas på en favorit i repris i skabersjö :)
Nobody else will ever match, there's no contender.
So, what can I say?
I'm in love with myself
Hope it's okay
Got what I need right here, like that
Nobody else will ever match, there's no contender.
När livet plötsligt börjar flyta på och sakta men säkert ge svar på frågor som tyngt ner en kan man inget annat än le. Jag har börjat uppskatta saker och ting igen och är glad, inga fejkade leende längre utan dom kommer direkt från hjärtat, helt underbart.
Ska inte säga att mitt liv är felfritt ännu för det är det inte men det går definitivt åt rätt håll!
Snart dags att hoppa in i duschen och möta upp Ellie för en kväll i stan.
:)
Instabilder från veckan.
If you smile when no one else is around, you really mean it!
I threw my hands in the air I said show me something
He said, if you dare come a little closer
Efter några för få timmars sömna hoppade jag upp imorse och sparkade igång denna dagen. Försöker fortfarande smälta allt som hänt de senaste dagarna men är fortfarande helt säker på att jag tagit rätt beslut. Kan inget annat än tacka alla runt omkring mig som är otroligt peppande och vågar tro på mig, det betyder oerhört mycket!
Jag vågar framförallt tro på mig själv igen vilket är ännu viktigare, livsglädjen har kommit tillbaka och som sagt har tyngden från axlarna försvunnit. Har inte skrattat & varit så glad på länge som jag varit de senaste dagarna!
Gårdagen spenderades med Sara, började med ett pass på gymmet där vi tog i allt och lite till, när vi var klara konstaterade vi att vi hade lyft mer än vad jag vägde! Heja oss =D
Våffeldagen till ära bestämde vi oss för att leta upp något ställe och sätta oss i solen och njuta av en våffla vilket var mer eller mindre omöjligt så det blev en kaffe i Norra Hamnen och en powerwalk på det innan vi åkte hem och slängde ihop våfflor innan hon begav sig till jobbet & jag åkte och träna med Gustaf och fira en vän som fyllde 20 år :)
Fear not for the future, weep not for the past.
I fredags, 75 dagar innan studenten beslutade jag mig för att hoppa av skolan & påbörja ett nytt kapitel i mitt liv.
Jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Är otroligt lättad av att inte gå kvar där längre pga. ex antal händelser som tryckt ner mig ordentlig i botten. Vissa saker som inte får hända på en skola hände och jag kände helt enkelt inte att det fungerade längre, mest troligt hade det inte gått riktigt illa för mig om jag fortsatt.
Sömnlösa nätter, ångest och inte allt för trevliga tankar kantades min vardag av under tiden jag gick där. Kämpade för att ens en gång sätta mig på tåget och åka dit, klassikern var att jag kom till centralen i Helsingborg och mer eller mindre bröt ihop och åkte hem igen istället för att ta bussen till skolan. Det går inte att försöka prestera något på ett ställe man inte trivs på, defintivt inte om man blir nertryck i skiten där av personer som borde stötta en.
Redan i mitten av ht-11 funderade jag på att hoppa av och börja på någon annan skola, då valde jag att ge det en chans till då jag visste att det var så mycket runt om mig zom påverkade min skolgång negativt. Fortsatte kämpa på och det året blev till slut bra. När jag kom tillbaka i höstas efter lovet gick det inte många dagar innan jag ångrade att jag inte hoppat av för längesen. Saker och ting gick inte till på rätt sätt, jag tappade motivationen totalt & mådde riktigt dåligt men ville fortsätta i alla fall pga. att jag var så nära studenten. Tiden gick och inget blev bättre, tvärtom. Dvs. att detta beslutet är något jag funderat på väldigt länge men helt enkelt inte vågat, tillslut rann bägaren över för mig och det var inte längre frågan om utan när och framförallt hur.
Jag är som sagt lättad och känner innerst inne att det jag gjort är rätt, jag kommer forsätta att plugga på annat håll så att jag får ett fullständigt betyg och allt vad det innebär. Givetvis är det tråkigt att missa studenten men livet går vidare och jag är säker på att det kommer dyka upp andra trevliga saker i framtiden :)
Nya äventyr & utmaningar är på gång och ett nytt kapitel i mitt liv har påbörjas. Måste erkänna att jag är ganska nervös då skolan har varit en del av mitt liv i 12 år och det plötsligt är det dags att göra något annat men jag är säker på att jag hittar min väg genom livet på ett eller annat sätt.
Outside the box.
Det kan handla om vad som helst, allt från att gå utanför ytterdörren osminkad, lyfta lite extra tungt på gymmet eller våga säga exakt vad man tycker. Försöker att utmana mig själv så mycket det går för att ta mig dit jag vill och bli den människan jag strävar efter att vara.
Tummen upp fast att allt är upp & ner just nu. Jag kommer fortsätta att kämpa, jag ska ta mig ur detta och kommer stå som vinnare i slutet!
Dags att vakna till liv efter noll timmars sömn och V's enorma kämpande med att plocka ut mitt löshår. Mot jobbet!
Tre tips på god och lätt mat!
Sitter och väntar på tåget och tänkte dela med mig av min nuvarande favorit frukost samt mellanmål. Tess som fått mig att testa det och jag får snällt ta tillbaka "jag hatar keso", så kan det gå när man inte testat det på 3 år.. Nu blir det keso till det mesta.
Kolla även in Tess & Mahildas blogg http://inifranochut.se
"Supergröt" ala Tess
1/2 dl havregryn
1/2 dl krossade linfrön
2 msk russin
1 msk gojibär
2 dl vatten
Gojibär & russin till garnering (jag har lite hallon och blåbär på med)
Tips två
Keso, kanel och äpple! (smakar som en efterrätt)
Tips nr 3.
Lax, fullkornspasta & avocado.
In med laxen i ugnen med citronpeppar på och en liten klick smör, 20 min 200 grader. Koka pastan, servera med avocado och philadelphiaost.
Skinny.
Höftben, revben, nyckelben och glapp mellan låren.
Hur fan kan man sakna att bestå av skinn och ben?
Det är ingen hemlighet att jag inte är på topp just nu och har slutat försöka dölja det. Jag kämpar som sagt på och försöker göra mitt bästa ändå. Dock finns det en sak som skrämmer mig riktigt mycket just nu, att de där jävla tankarna om att jag är tjock har kommit tillbaka. Varje dag kämpar jag emot tanken att ge fan i att äta, springa minst en mil eller det värsta tänkbara som jag knappt vill nämna, fingrarna i halsen.
Som jag sagt så många gånger förr blir man nog aldrig någonsin av med de där tankarna, tyvärr.
Det kommer när man minst anar det, jag började bli nöjd med min kropp och var det ett tag, såg resultat från träningen och baam, så kom "du har blivit tjock"-tanken. Och visst att jag har tagit mig, försöker intala mig själv att jag behövde det men en annan del av mig skriker att det är dags att bli av med x antal kilo. Fy fan vad jag hatar när det blir såhär, så sjukt medveten om att det är fel och att jag inte borde känna så men ändå kan jag inte låta bli. Som sagt, hur fan kan man sakna att mer eller mindre se sjuk ut?
Just nu gäller det bara att bita ihop och kämpa för att inte hamna i skiten igen.
Sad but true.
.
Fullt ös.
Fredag, helg och jobb eller något i den stilen.
Lånades Tess lägenhet inatt så har i princip nyss kommit ner på gården igen och sitter och käkar mellanmål, spännade liv trots lite för mycket stress. Passade på att ta ett lång bad igår när jag kom hem från ett möte & gymmet. Hann med en kopp te (ja, ni läste rätt, dricker inte alltid kaffe) med Malin också, trevligt att träffa människor som man nästan aldrig hinner träffa :)
Idag fyller M år med så blir middag och mys på något trevligt ställe ikväll.
Fridastuhr @ instagram.
Upp & Ner.
Allt för mycket har hänt sen jag satte mig och skrev här. Både trevliga och mindre trevliga saker.
I skrivande stund sitter jag på Charlottenlund Breeding, Svarte/ystad och här har jag varit i närmare en vecka. Fråga mig inte riktigt hur jag mår för det kan jag inte riktigt svara på själv, jag är tom, lättad och glad på en och samma gång. Fått ro här nere och njuter av livet, tränar för fullt och kämpar på i vanlig ordning :)
Tyvärr lämnade älskade Farfar oss i helgen, ännu en fin människa som förlorade kampen mot den helvetes cancern. Jag är trött på den, hoppas cancer får cancer och dör! Tungt när någon lämnar en men innerst inne är det skönt att veta att han har det bra nu.
Låter allt landa lite för mig just nu i alla fall, så mycket mer som jag inte tänker dra upp här.
Hunnit med en runda på catwalken och lite annat spännade med som gått riktigt bra. Jobbet går i 190km/h just nu och kan inte säga annat än att det går bra nu. Helt enkelt en salig röra av positiva och negativa saker men försöker så gott det går låta det positiva ta övertaget. :)
Good night.
The time to relax is when you don't have time for it.
Som jag skrev igår åkte jag till Ystad inatt och dagen där har spenderats i strålande sol på hästryggen.
Har skrattat så tårarna runnit, susat fram med 600kg muskler under mig och bara levt i nuet och varit så fruktansvärt lycklig idag! Jag känner mig verkligen hemma där, kanske inte så konstigt med tanke på att jag växt upp på gården, att jag dessutom har en underbar vän där och så många fina hästar runt mig gör bara saken ännu bättre.
Nu sitter jag hemma i en tom lägenhet som fylls av tända ljus och musik.
"För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent"
att finns det liv är det aldrig för sent"
ibland måste man ta en paus och andas.
Maybe you're not even human 'cause
Only an angel could be so unusual
Sweet surprise I could get used to
Only an angel could be so unusual
Sweet surprise I could get used to
Måndagen är avklarad! Jag börjar bli ruskigt trött på dessa tuffa dagarna som slår ner mig känslomässigt, kan folk i min omgivning bara få må bra eller få ett värdigt avslut någon gång?
Mitt i min känslokaos har jag fått världens egoboost på jobbet idag, helt underbart. Idag var en sån dag jag gick ovanligt stolt från ett möte med ett leende på läpparna och tänkte "I did it"!
Just nu är jag på g till Svarte(ystad) efter lite väl mycket klabb med tåget. Ska dock bli trevligt att träffa Linda och alla hästarna, mys de lux imorgon, paus och andas :*
Sov gott!
Stay positive and keep moving.
Inte en dag utan att en hel del tuffa minne kommer som ett slag i magen, inte en dag! Det gör förbannat ont samtidigt som jag inser att det är just dom där sakerna som format mig till den jag är idag. Jag tillåter inte det gamla trycka ner mig längre gjort är gjort.
Det enda jag kan göra är sträcka på mig, fortsätta kämpa och försöka inse att jag är bra som jag är. Och det är precis vad jag gör! :)
